Grannes lille kattunge har kommit tillrätta efter att ha varit borta sen i söndags middag.....troligen följde han efter några som va ute och gick för han brukar inte våga gå så långt bort.

Som vi har letat och ropat men ingen kattunge någonstans....hoppet försvann väl nästan igår kväll när han inte dykt upp.

Efter en hel natt med minusgrader när man inte är van att vara ute kändes som det inte skulle finnas en chans att han skulle klara...och efter denna natten med snö och kyla trodde jag det va kört.

Så ringer grannen på min mobil i förmiddags och sprudlar av lycka.....Sture va hittad!!!

En av våra andra grannar hade imorse hört ett jamande från skogen men det va för mörkt så han hade inte sett något. Men han ringde och talade om detta så lille Sture hittades högt uppe i björk.....antagligen hade han blivit uppskrämd i den under natten eller på morgonen för det fanns spår efter honom i snön.

Han lyckades ta sig ner på egen hand med mycket lockandes från marken.

Så nu ligger han inne och har ätit gott och myser i värmen.....och har förbrukat ett av sina nio kattliv :)

Hur han har lyckats hålla sig undan från både bilar och räv som det finns gott om här är en gåta....men vad gör väl det. Huvudsaken är ju att han är tillbaka och välbehållen.

Dom är bara sååå söta Wille och hans "tjej"....

Igår när jag lämnade på dagis så kommer hon springandes och slänger sig om halsen på Wille och ger honom en go puss på kinden. Sen startade värsta kramkalaset.... :)

Dom hade ju inte setts på hela julen så det va många kramar att ta igen...

Dagis fröknarna har pratat om hur gulliga dom är och att det riktigt strålar om dom när dom ser varandra och när dom leker och busar.

Och det stämmer verkligen....dom gillar varandra skarpt.

Ja ja det ska ju börjas i tid...